Massa stress...

Ett snabbt litet inlägg bara innan jag går och sover, fullt upp med flyttandet huvet fyllt med tankar som bara snurar runt. Måste fixa det här och måste fixa det där..osv..osv...livets klocka tickar på hör det som ett eko varje gång jag blundar, men så plötsligt som från ingenstans blev allt tyst och lungt. Det enda som jag kunde höra var dunk dunk, dunk dunk , all stress och alla så kallade "måsten" var som bort blåsta för ett tag. Värmen började sprida sig i kroppen och jag kände mig lätt och fri, jag hörde hjärtslagen av vårat barn och i den stunden just då så fanns det inget annat som spelade någon roll. Det var bara vi tre mot världen tänk så kommer det vara varje dag snart, om inte det är himmelriket så finns det nog inget.   


Tänk om man skulle...

Så idag har det int hänt så mycket men ändå så har man haft rätt så fullt upp, låter lite knäppt kanske men så har det varit iaf. Har mest varit på ett och samma ställe hela dagen så på det sättet har jag inte varit så "effektiv", fast jag har inte legat på lat sidan. Idag har jag nämligen börjat med att packa ner allt som har funnis i min "gammla" lägenhet, så att jag och gumman ska kunna få en kanon start i den nya. Det tråkigaste med att flytta är att man måste packa med sig allt "skräp" som man har lyckas samla på sig, så jag funderar på att bara slänga allt och börja om på nytt i den nya lägenheten. Tänk så skönt när man ska frakta allt så behöver man bara två st sopsäckar för där har man kläderna, det hade varit rena dröm flytten tror jag. 

Det kan bara bli bättre.

Vaknade upp och såg på taket, klev upp ur sängen och slog foten i sängbordet. Efter det så stapplade jag in i köket för att nästan tappa sönder kaffe burken, slängde imig en snabb kopp kaffe sedan for jag och gumman iväg för att handla lite. Blev upplockade av "svärmor" hon skulle också handla så vi samåkte, väl framme på Coop så var det en massa "äldre medborgare" som var ivägen överallt. Men som grädden på moset så gick påsen sönder när man kom ut får affären och skulle fara hem. Så med tanke hur denna dagen varit hittils, så kan bara mitt logiska sinne räkna ut att kvällen måste bli aldeles underbar för det kan knappast bli sämre.   

30 års festen.(eller dagen efter...)

Nu så har jag haft min 30 års fest, och den blev lyckad inte för att jag trodde nått annat. Det ända "felet" som jag kan komma på med den var väl att jag blev lite överförfriskad, men jag tvivlar på att någon tog illa upp. Känner dock att jag vill ge ett extra stort tack till min underbara sambo, för att hon stog ut med mig och alla andra fulla människor då hon inte drack själv. Bara det fick mig att känna mig lyckligast i världen, att hon sedan "pysslade" om mig idag när jag mest bara låg och var ynklig. Fick mig och inse hur bra vi har det tillsammans, nåväl åter till festen. Det var en underbar kväll allt var så "perfekt" som det kunde bli, musiken var väldigt blandad samt stämningen på topp. Det turades om med att skålas, folk brast ut i körsång, skrattade, kramades, hade kunnat tro att jag bara drömt om kvällen om jag inte haft en mycket påtaglig huvudvärk som bevis på att den inträffat. Nu ska jag runda av för denna gång, men åter igen tack för en lyckad kväll.
 
          T.T.F.N. / Simon.                  

Nu börjar det.

Idag var jag och min "bättre" hälft på vårat ultraljud, och det var som att någon gav mig en stor handflata verklighet, Poletten trillade äntligen ner, den känslan som bubblade upp inom mig där inne i salen när jag såg det växande liv som fanns där inne. Var så stor och obeskrivbar, det var som att jag hörde ett startskott som talade om för min kropp att nu börjar "mitt" nya liv med våran familj. Det ska bli spännande att se vad som kommer på andra sidan horisonten, tror inte att livet blir enklare när barnet kommit. Men det är min tro och övertygelse att det kommer bli mycket, mycket, mer berikat, och definitivt mer älskvärt att leva.

RSS 2.0